Nyligen avslutade jag mötet med socialnämndens individutskott. Ofta är det svåra ärenden och vi ska fatta beslut som direkt påverkar människors liv oerhört mycket. En svår situation är t ex då en missbrukande ungdom, som ständigt utsätter sig för risker, inte alls ser behovet av att bryta sitt levnadsmönster. Särskilt svårt är det om inte ens föräldrarna ser faran eller vill medverka till att hjälpa ungdomen. En del föräldrar slänger bara ut sina tonåringar, de har nog med sina egna problem.
Det är tuffa matcher att gå och en ständig balansgång mellan intigritet, personers egna ansvar och samhällets ansvar. Vi kan bara göra det vi tror är bäst för berörda personer och framför allt att försöka se vad som är bäst för barnen på både kort och lång sikt. Det händer att vi efter en tid får ett tack för att vi ingrep och i princip räddade livet på någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar