Var ligger acceptansen (balansen) för gemensamt finansierad välfärd (via skatt) i förhållande till egenavgift för fakiskt förbrukad tjänst?
Vad är kostnadsdrivande på sikt? Ohälsa, missbruk, brott, arbetslöshet, energiförbrukning... ?
Vad ska kommunen finansiera via skatten och hur mycket är vi invånare beredda att gemensamt betala för en ständig kvalitetsökning och alla de önskemål/krav som kommer från olika invånare/grupper?
Detta är frågor vi alla måste ställa oss för att göra rätt prioriteringar.
Vad har du för åsikt? Kommenera gärna!
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar