Har på förmiddagen deltagit i en kommunal workshop för hållbar natur. Det är intressant att, tillsammans med kompetenta människor inom olika områden, få diskutera problem, strategier och möjlig lösningar. Utmaningen ligger i att hitta balansen mellan en växande kommun och en hållbar natur med dess värden och mångfald.
Visionen om rent vatten, frisk luft och en varierad naturmiljö, där vi förvaltar och hushåller med naturens resurser på ett främjande sätt - kan det vara mer kristdemokratiskt? (För den som inte är insatt i Kristdemokraternas grundläggande
principer, bl a om förvaltarskap rekommenderas vidare läsning
här.)
Vi pratade mycket om kretsloppstänkande, framför allt inom vatten, och om hur vi planerar. Vi kan bli bättre på att planera nybyggnation utifrån naturens förutsättningar. Det räcker inte med att sitta med en karta på plankontoret. Besök i verkligheten och samtal med de boende i området, för att få kunskap om värdena i det specifika området, är goda grunder för fortsatt planering. Ett nytt synsätt? Ja, kanske för många. Enligt mig är det bättre att försöka bygga i samklang med naturen på ett planerat sätt från början. Att återskapa en skada är svårt och ibland omöjligt. Förvaltning blev dagens ledord.
Andra exempel på kretslopp genom återvinning skriver bl a
DN om. I kommunerna kan det göras mycket, men gemensama internationella lösningar behövs på många områden.
Jag ska strax iväg till en debatt som Naturskyddsföreningen arrangerar. Funderar då lite extra på Kristdemokratiska värdegrunden om Förvaltarskapstanken. En stor utmaning vi har är hur vi transporterar oss. Än så länge är fossila bränslen det dominerande, med tillkommande utsläpp. Fortsatt forskning och utveckling av miljövänliga bränsel är bra.
