Efter att ha inlett veckan med möhippa (annans) och bröllopsdag (egen), är det dags att fokusera på dem som behöver samhällets stöd allra mest. Vad är då samhällets stöd i en medborgares ögon? Det jag har mött är att de behöver någon som hjälper dem att styra upp sitt liv och få ordning på en massa saker. Allt från ekonomi, hälsa, struktur i vardagen, relationer, arbete, ja det mesta.
En människa som inte mår bra, ofta av komplexa orsaker, har inte ork eller koll på vilka i Sveriges breda välfärdsnät hon ska vända sig till. Det kan handla om 30-40 olika myndighetspersoner. För att hon ska få ett effektivt stöd är hon beroende av att våra olika myndigheter och dess handläggare samverkar.
Det är vår skyldighet att med individens behov i fokus, tänka även utanför de ordinarie myndighetsramarna och se hur vi kan hjälps åt. Genom ett finansiellt Samordningsförbund förenklas och stöds ett sådant arbetssätt. Det här ska jag prata om på Välfärdskonferensen i Göteborg.
onsdag 14 november 2012
tisdag 13 november 2012
19 år
fredag 2 november 2012
Dröm eller hård verklighet?
Bor och lever just nu i skogen i Norrlands inland. Boendet är i en timmerstuga utan el eller vatten. Ljuskälla; stearinljus. Värmekälla; vedeldad kamin. Vattenkälla; ån eller brunnsvatten. Utanför är mulet och någon plusgrad. Inne är varmt under täcket, men 14 grader i stugan.
Det här är nog så nära jag kan komma att bo som huvudpersonen i min bok. Igår kväll lagade jag mat på vedspis och det gick utmärkt, men var väldigt varmt. Vet inte hur länge jag skulle klara av att bo såhär, men än så länge stortrivs jag.
Det ljusnar ute. Jag ligger och tittar ut genom fönstret på gran och tall som vajar i vinden. Det droppar från taket, medan regnet successivt går över i snö. Så när som på vindens sus är det helt tyst.
Det är nog dags att kliva upp och tända i kaminen för att få upp lite värme i stugan. Snart sitter det fint med lite frukost :-)
Det här är nog så nära jag kan komma att bo som huvudpersonen i min bok. Igår kväll lagade jag mat på vedspis och det gick utmärkt, men var väldigt varmt. Vet inte hur länge jag skulle klara av att bo såhär, men än så länge stortrivs jag.
Det ljusnar ute. Jag ligger och tittar ut genom fönstret på gran och tall som vajar i vinden. Det droppar från taket, medan regnet successivt går över i snö. Så när som på vindens sus är det helt tyst.
Det är nog dags att kliva upp och tända i kaminen för att få upp lite värme i stugan. Snart sitter det fint med lite frukost :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)